Ängelns Pyssel!

Efter ett antal år på blogg.se har jag insett att portalen inte uppfyller de krav jag ställer av en blogg, så jag har beslutat att starta om på annan ort. Den här bloggen kommer att få ligga kvar som ett arkiv, men kommer inte att uppdateras mer. Så om ni vill fortsätta följa mig i hantverksdjungeln och dessutom få tips om hur man överlever som fattiglapp så får ni kliva vidare till min nya blogg:

 

Yep, namnbyte också! Lika bra att få en riktigt fräsch start nu när man ska börja sparka igång på riktigt!

 

Fridens, systrar - vi ses på annan ort!

 

/Ensamma Morsan (fd Ängeln)

 

 

Nu har det varit dött härinne väldigt länge, men det betyder inte att min pysselverkstad har dött ut! Icke sa nicke, den är still going strong härborta! Skolan har ätit mitt liv, och jag och lillpalt har varit ute på en massa äventyr. Handarbetet har visserligen blivit lidande, men lusten har inte försvunnit! Så nu blir det en ganska massiv uppdatering :)

 

Här är till exempel mitt allra senaste alster, som jag började med för två år sedan och som har varit ett pågående "jag har inget annat att pyssla med, jag kör några varv på det här"-arbete :)

 

 

En jättefin liten cirkelsjal i melerat mysgarn! Mönstret blev ju helt underbart, och man kan ha den på ett flera olika sätt:

 

 

 

Jag gillar versatila saker :)

 

Sen var jag för en tid sedan ganska aktiv med cernitlera också, och eftersom jag tycker om att leka...så blev det ganska udda saker. Känsliga varnas..

 

 

 

Och de här söta små mariosvamparna är menade som halsbandshängen. De är en garanterad konversationsstartare både i klassrummet och på krogen, garanterat alla gånger!

 

 

Nu börjar opassligheterna.. Den här gjorde jag till en kompis när hon fyllde år:

 

 

Tihi, lite skoj är den ;) Och så fick hon den här också, visserligen inte av lera men virkad i järbogarn:

 

 

Vi har lite roligheter för oss, jag och flickorna. Sedan blev det ett matchande örhänge och halsband i en smått kontroversiell form...dock tycker jag att det blev förbaskat snyggt!

 

 

Halsbandet är ca 2,5 cm långt, örhänget ca 1 cm.

 

 

Slutligen har jag lyckats bli besatt av att virka mormorsrutor. Tydligen har jag fått en fix idé att jag vill göra ett överkast som kan gå i arv, och det lär ju ta ett tag. Men det är ju terapivirkning, så det gör inget! Här är en liten hög ofästa rutor (från den tid jag hade under 200 st) så får ni en färguppfattning iaf:

 

 

Och här är min huvudsakliga arbetsplats. Stööök...

 

 

Nackdelen med att ha katt är att det alltid är små tassar med och ska peta på allt man gör. Här skulle jag flytta garn från en låda till en annan och ha mormorsrutor i den tomma lådan. Vad tror ni hände?

 

 

Slutligen vill jag rekommendera en blogg (som jag även ska länka till här på sidan). Det är min mammas blogg, kvinnan som en gång lärde mig mina första fastmaskor. Hon har äntligen tagit steget in i 2010-talet och skapat en egen blogg om sitt handarbetande. Mamma stickar och virkar för välgörenhet också, så titta gärna in och ta efter hennes goda exempel!

 

 

Tills nästa gång... FRIDENS LILJOR!